Stress – när belastningen är större än förmågan
Stress kan definieras på många olika sätt. Jag väljer att prata om stress som det som händer när man utsätts för en belastning som överstiger ens upplevda förmåga. Kroppen och hjärnan reagerar då — både fysiologiskt och mentalt — för att klara av situationen. Till en början är det inget problem: stresshormonerna mobiliserar kroppens resurser och förmågan ökar faktiskt. Är stressen tillfällig, och följs av utrymme för återhämtning, fungerar systemet precis som det ska.
Problemet är att stress ofta inte är tillfällig utan ihållande. Då tär mobiliseringen på kropp och sinne — och känslan av att vara stressad leder till att man agerar på sätt som på sikt är skadliga.
Stresskänslan och stressbeteendet – två olika saker
Det finns två delar i stress som är viktiga att skilja på: stresskänslan och stressbeteendet.
Stresskänslan är milt obehaglig — men ofarlig. Stressbeteendet däremot känns skönt att utföra, eftersom det tillfälligt minskar stresskänslan — men det är just det som på sikt är farligt. Det som känns som lindring i stunden är det som gör skadan över tid. Det kan handla om att jobba fortare, hoppa över pauser och stryka återhämtning ur schemat — allt det som känns produktivt i stunden.
Det här är en viktigare skillnad än den kan verka. Många som söker hjälp för stress försöker bli av med känslan — men det är beteendet som behöver förändras.
Stress och ångest – samma system, olika uttryck
På många sätt är stress och ångest samma sak. Samma fysiologiska reaktioner sker i kroppen, om än i olika utsträckning — det är samma hormoner och samma symptom som påverkar oss. Den stora skillnaden ligger i duration och intensitet: ångest är högintensiv och kortvarig, stress är lågintensiv och långvarig.
Därför väljer vi människor ofta att fly från situationer som skapar ångest, men stannar kvar i situationer som skapar stress. Det är helt enkelt inte lika obehagligt. I själva verket borde vi göra tvärtom: stanna kvar i ångesten, så att den på ett naturligt sätt får klinga av — och undvika de situationer som skapar långvarig stress.
Ångest är kroppens varningssignal, byggd för att lösa en farosituation snabbt genom kamp- eller flyktreaktionen. Hela kroppen mobiliseras: andningen ökar för att syresätta musklerna, hjärtat slår fortare för att pumpa ut blodet, och blodet koncentreras till de stora muskelgrupperna. Får man inget utlopp för mobiliseringen leder den istället till obehagliga symptom — hjärtklappning, yrsel och stickningar eller domningar i händerna.
Stress är mycket lågintensivare, men kan hålla i sig i princip hur länge som helst. Till en början känner man kanske inte ens av symptomen: spänningen kommer gradvis, andningen är bara något ytligare, pulsen bara några slag högre. Men på sikt skadar det både kropp och hjärna — och gränsen för när ångest triggas sjunker avsevärt. En hög stressnivå gör att ens baslinje hamnar nära tröskeln för kraftig ångest:
Det krävs alltså väldigt lite för att kraftig ångest ska triggas, jämfört med vad som krävs vid en normal stressnivå. Det får konsekvenser för behandlingen: man behöver ofta börja med att sänka stressnivån, för att skapa utrymme att arbeta med det som triggar ångesten.
När bör man söka hjälp?
Ofta är det först när stressen börjar leda till ångest som man söker hjälp — ibland utan att ens vara medveten om att stress ligger bakom. Ibland räcker det att minska stressen för att ångesten ska försvinna. Andra gånger har det utvecklats ett ångestsyndrom som behöver behandlas i sig, när stressen väl minskat. Ibland har man fått problem med smärta.
Du behöver inte vänta tills det blivit ohanterligt. Ju tidigare stressens roll identifieras, desto kortare blir ofta vägen tillbaka.
Behandling av stress – så arbetar jag
En stressbehandling hos mig följer i grova drag tre steg:
Först: ner till en basnivå. Genom att tidigt identifiera stressens del i problematiken och göra något åt den minskar man den tid det tar att återhämta sig. Allt annat arbete kräver att det finns utrymme att arbeta i.
Sedan: ta hand om det stressen fört med sig. Ångest och eventuell nedstämdhet som uppstått behöver hanteras, och nya hållbara beteenden byggas upp och etableras — så att de håller även när den yttre pressen ökar igen.
Till sist: tillbaka till det som triggar. Den sista delen handlar om att återvända till de situationer som väcker stresskänslan, och öva på att reagera adekvat istället för med stressbeteenden.
Tack vare lång erfarenhet inom det här området kan jag snabbt identifiera var i processen du befinner dig, göra en analys av vad som behövs och nå resultat. Ofta räcker några få tillfällen — ibland krävs ett mer omfattande arbete för att nå dit du vill.
Har stressen redan gått så långt att du inte fungerar som vanligt? Läs om utmattningssyndrom.
Första mötet kostar 750 kr. Välkommen att boka direkt.
Mottagningen ligger på Odengatan 39, nära Odenplan.